You were my everything

Jag som trodde vi hade något fint, som inga andra hade. Något man aldrig särar på. Något man aldrig tar ifrån varandra. Jag visste inte att man kunde älska någon så mycket, och att man kunde gråta så mycket när den lämnat en. Jag visste heller inte att ens liv känns så meningslöst för att han inte finns hos dig längre. Nu vet jag. Det kommer aldrig bli detsamma utan dig. </3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0